Mi trabajo

Denna vecka började jag jobba på ministereos de amor. Första dagen kantades av total förvirring och kaos. Dels fanns det ett schema att följa men man ska ju också kunna uppfostra barnen och det med det spanska språket…. Det är absolut en utmaning! Men har man gett sig in i leken får man leken tåla…

Spanskan är alltså en ständig kamp. Det resulterar dock i att jag ständigt slår upp ord och samtidigt lär mig (tror jag).

Än så länge har jag mest haft hand om de små barnen som är mellan 2-4 år. Dessa kan alltså knappt prata spanska än (Det gör inget direkt enklare).  Det hela resulterar i att jag försöker säga något på spanska och deras svar är: ”Qué?”- Jag vet alltså inte om de 1. Inte förstår de orden jag använder eller 2. Helt enkel inte förstår min (mycket troligt) inkorrekta spanska… förvirrat som sagt.

Min dag:  

Min morgon börjar med att vi lekar med barnen ”desarollos humanos”. Lekarna ska alltså vara utvecklande och barnen ska öva sociala eller fysiska förmågor. Jag har fått ett schema över dessa lekar men jag tror ärligt talat att vi inte följer detta. På eftermiddagarna får jag hjälpa de äldre (7-9 år) med läxorna. Detta tycker jag är det roligaste. Det är som sagt lite klurigt då jag inte kan spanska språket perfekt men jag har lite hjälp av andra tonåringar som också bor på ministereos de amor. Bara vissa av dessa tonåringar går i skolan. De som arbetar med barnen verkar tycka att det är kul att jag kan engelska. Dessa har jag börjat ”undervisa” lite samtidigt som vi läser läxor med barnen.

Igår var en av barnens läxor att sätta in ord i meningar. Idag var det dock en liten kille som berättade för mig att han minsann hade fått ett fel på hans läxa igår (bara ETT tänkte jag, YES!). Det var antagligen inte lika lyckat för honom som för mig kan jag kan jag tänka mig…

Än så länge har jag bara arbetat två dagar men jag är helt slut på kvällarna. Jag är tacksam för att jag inte arbetar fulla veckor utan bara fyra dagar. Dagarna blir långa och ibland är det väldigt mycket missförstånd och gråtande barn.  Man blir trött! Samtidigt har de båda dagarna kantats av guldstunder.

fotos de nuestra cabana y de Tepoztlan:

Det finns citronträd, plockade tre i lördags och försökte göra lemonad. 

En bild av our cabana. Området är stort. Här ser ni alltså poolen och matsalen. Till vänster om matsalen finns en trappa som leder upp till "program office" och entrén. 

Vi klättrade upp för bergen i Tepoztlan för att se ett gammalt tempel. Det var dock ingen som berättade exakt HUR långt det var. Det måste ha tagit oss MINST 1 h att gå uppför!!!

Dock möttes man av dessa märkliga djur samt en ganska så fin utsikt.

Vi ( jag, Flurina och Selene) klättrade uppför berget och pustade ut uppe på templet.